Sudoku uppfanns i USA, fick sitt namn i Japan och blev känt i Storbritannien. Howard Garns, en pensionerad arkitekt från Indianapolis, skapade det som ”Number Place”. Pusslet publicerades först av Dell Pencil Puzzles & Word Games i maj 1979. Det japanska förlaget Nikoli introducerade det 1984 och gav det namnet sudoku. Sudoku blev en världsomspännande fluga efter att The Times i London började publicera det den 12 november 2004. Äldre föregångare förekom i franska tidningar redan på 1890-talet, och rötterna går tillbaka till Leonhard Eulers latinska kvadrater på 1780-talet.
| År | Händelse | Källa |
|---|---|---|
| 1782 | Euler formulerar problemet med 36 officerare, en grundläggande fråga om latinska kvadrater | MAA Convergence |
| 1892 | Le Siècle (Paris) publicerar ett pussel med en magisk 9×9-kvadrat och delkvadrater på 3×3 | Christian Boyer |
| 1895 | La France publicerar B. Meyniels 9×9-rutnät med siffrorna 1 till 9 | Christian Boyer |
| 1979 | Dell publicerar Howard Garns ”Number Place” i majnumret | Crown Hill Heritage Foundation |
| 1984 | Nikoli introducerar pusslet i Japan och ger det ett namn | Nikoli |
| 1986 | Nikoli inför sin praxis med symmetriskt placerade givna siffror | Nikoli |
| 2004 | The Times lanserar ”Su Doku” den 12 november | Wayne Gould |
| 2005 | Sudoku Live sänds på Sky One den 1 juli | Guinness World Records |
| 2006 | Det första världsmästerskapet i sudoku hålls i Lucca den 10 till 12 mars | World Puzzle Federation |
| 2012 | Det bevisas genom datorsökning att minimiantalet givna siffror är 17 | McGuire et al. |
| 2021 | Maki Kaji, Nikolis grundare och ”sudokuns fader”, dör den 10 augusti | Al Jazeera, NPR |
Latinska kvadrater: det matematiska ursprunget
En latinsk kvadrat är ett n×n-rutnät där varje symbol förekommer en gång i varje rad och kolumn. Ett färdigt sudoku är en latinsk 9×9-kvadrat med en extra regel för blocken på 3×3. Leonhard Euler studerade sådana rutnät på 1780-talet, framför allt i sitt ”problem med 36 officerare”. Frågan är om 36 officerare med sex grader från sex regementen kan stå i en kvadrat på 6×6 utan att någon grad eller något regemente upprepas i en rad eller kolumn (MAA Convergence). Euler ägnade sig åt matematik, inte åt att skapa pussel, så att kalla honom sudokuns uppfinnare är att gå väl långt.
Pussel i franska tidningar på 1890-talet
De närmaste tidiga släktingarna dök upp i franska tidningar. År 1892 publicerade Le Siècle ett sifferpussel på 9×9, indelat i delkvadrater på 3×3 och utformat som en magisk kvadrat. Den 6 juli 1895 publicerade dagstidningen La France ett rutnät av B. Meyniel där siffrorna 1 till 9 förekom en gång i varje rad och kolumn. Av de gamla pusslen är det detta som mest liknar sudoku. Rutnätet saknade markerade 3×3-block och hade regler för magiska kvadrater, där diagonalerna skulle summera till 45. Pusselhistorikern Christian Boyer återupptäckte rutnäten och publicerade dem i Pour La Science 2006 (Boyer, Sudoku's French ancestors). Boyer påpekar också att Eulers artikel om latinska kvadrater från 1782 inte hade några delkvadrater på 3×3.
Howard Garns och Number Place (1979)
Det moderna pusslet publicerades först i majnumret 1979 av Dell Pencil Puzzles & Word Games under namnet Number Place. Dell angav ingen upphovsperson, men senare identifierades skaparen som Howard Garns (1905 till 1989), en pensionerad arkitekt och frilansande pusselkonstruktör från Indianapolis (Crown Hill Heritage Foundation). Garns lade till blockregeln till den latinska kvadraten, vilket gör att pusslet fungerar. Han dog 1989, innan sudoku blev känt.
Nikoli ger det namnet sudoku (1984)
Nikoli, ett pusselförlag i Tokyo, hittade Number Place i en amerikansk pusseltidning och introducerade det i Japan 1984 under namnet ”Suuji wa dokushin ni kagiru”, ungefär ”siffrorna måste vara ensamma”. Namnet kortades snart till Sudoku (数独), ”ensam siffra”. År 1986 införde Nikoli en praxis med symmetriskt placerade givna siffror (Nikoli). Sudoku är ett registrerat varumärke som tillhör Nikoli i Japan, så andra japanska förlag kallar pusslet Number Place.
Nikolis grundare Maki Kaji ägnade årtionden åt att sprida pusslet och kallades ofta ”sudokuns fader”. Han dog i Tokyo den 10 augusti 2021, 69 år gammal (NPR, Al Jazeera).
Wayne Gould och The Times (2004)
Wayne Gould, en pensionerad domare från Nya Zeeland som arbetade i Hongkong, hittade en sudokubok i Tokyo 1997. Under ungefär sex år skrev han ett program som kunde skapa pussel med en enda lösning. Sedan erbjöd han dem till The Times, som lanserade ”Su Doku” den 12 november 2004 (Wayne Gould). Konkurrerande brittiska tidningar följde efter inom några veckor. I juli 2005 hade sudoku fått ett direktsänt tv-program, Sudoku Live på Sky One. Guinness listar det som det första tv-programmet om sudoku.
Tävlingar och matematik (från 2006)
World Puzzle Federation höll det första världsmästerskapet i sudoku i Lucca i Italien i mars 2006. Vann gjorde Jana Tylová från Tjeckien (WPF). Mästerskapet har hållits de flesta år sedan dess. Kota Morinishi från Japan har flest titlar, fyra. Hela listan över mästare finns på vår sida om världsrekord i sudoku (på engelska).
Även matematiker intresserade sig för sudoku. År 2005 räknade Bertram Felgenhauer och Frazer Jarvis ut att det finns 6 670 903 752 021 072 936 960 möjliga rutnät. År 2012 bevisade en forskargrupp vid University College Dublin att ett sudoku behöver minst 17 givna siffror. Båda resultaten förklaras i artikeln Hur många sudokupussel finns det? (på engelska).
Är sudoku japanskt eller kinesiskt?
Strängt taget varken eller. Pusslet skapades i USA och namnet är japanskt. Det har inget kinesiskt ursprung, även om sifferarrangemang som liknar latinska kvadrater, till exempel den forntida kinesiska Lo Shu-kvadraten, ibland nämns som avlägsna släktingar. Magiska kvadrater är ett annat slags pussel: där ska rader, kolumner och diagonaler summera till samma tal, medan sudoku inte kräver någon räkning alls.
Från tidning till telefon
De flesta löser numera sudoku på en skärm. Appar har lagt till sådant som papper inte kan erbjuda: automatiska anteckningar, en ångrafunktion, felkontroller och oändligt många pussel. Nackdelen är att många gratisappar är fulla av annonser. Sudoku Royale behåller tidningskänslan med en ren spelplan och utan annonser, ett dagligt pussel och teknikövningar för dig som vill bli bättre. Läs så väljer du en sudokuapp (på engelska) om du vill ha tips inför bytet.
Vanliga frågor
Vem uppfann sudoku?
Howard Garns, en pensionerad arkitekt från Indianapolis, skapade det moderna pusslet som Number Place. Dell Pencil Puzzles & Word Games publicerade det i maj 1979. Nikoli gav det namnet sudoku i Japan 1984.
Är sudoku japanskt?
Namnet är japanskt, men pusslet uppfanns i USA. Det japanska förlaget Nikoli anpassade det 1984 och kallade det Sudoku, en förkortning av en fras som betyder att siffrorna måste vara ensamma.
Vad betyder sudoku?
Sudoku (数独) betyder ungefär ”ensam siffra”. Det är en förkortning av Suuji wa dokushin ni kagiru, ”siffrorna måste vara ensamma”, namnet som Nikoli gav pusslet 1984.
När blev sudoku populärt?
Sudoku var populärt i Japan från slutet av 1980-talet och blev en global fluga efter att The Times i London började publicera det den 12 november 2004. Andra brittiska och amerikanska tidningar följde efter under 2005.
Vem är sudokuns fader?
Maki Kaji, grundaren av pusselföretaget Nikoli, kallas ofta sudokuns fader eftersom han gav det dess namn och gjorde det populärt i Japan. Han dog den 10 augusti 2021. Howard Garns skapade originalpusslet.